Att segla tvålkopp i en wok som åker berg och dalbana.

Måndag

Vi tog sovmorgon och bestämde oss ganska sent för att gå mot Öja (Landsort).
Innan vi for så lyckades jag få ihop länspumpen med en gummiplutt, ett medicinmåttglas och lite najtråd.

Jeppe kallar mig numera för MacGyver.

Vädret bjöd denna dag på sol, regn och motvind.

Hitills under resan har vi haft 3 sorters vind.

Motvind, ingen vind och för mycket vind.

Vi kom fram till Skravelviken, eller vad den heter, vid 20-tiden och hamnade ganska långt ut i viken utan boj.

Lite senare ökade vinden och jag bestämde mig för att sätta ett spring.

Det avlastade ankaret en del, men när vinden tilltog ytterliggare och vred mot nordväst så började Helga att grovhångla med kajen. Kaj och Helga - Vilket par!
Det krävdes 3 fendrar, en dubbeldyna och mycket idogt arbete ifrån hela besättningen fram till kl. 5 på morgonen innan vi vågade somna.

Sova ja, det var inte bara vind, utan även vågor som letade sig in i viken.
Det kändes som att sova i Lustiga huset ungefär.

88,4 distansminuter avverkade so far (ög)

Tisdag
Vi vaknade först vid 13-tiden, såg en ledig boj, och flyttade snabbt längre in i viken.
Pysslade om Helga lite under dagen, duschade och lyckades också att laga fjollen.

 

Vi åt en god grillmiddag med pepparsås och satte oss sedan på våra inhyrda järnhästar och trampade de 3 kilometrarna ner till Landsort. Skön och rofylld dag.

Sedan blev det riktig krisstämmning ombord.
TV:en BÖRJADE KRÅNGLA!!!!!!!
Vi trodde att den hade lagt ner, men efter ett par timmars DVD-tittande så hoppade den igång igen.
Ingen vet vad som hände riktigt, men fungerar gör den i alla fall.

Onsdag

Vi gick upp tidigt för att se om vinden hade mojnat tillräckligt för en långtur på havet med lilla Helga.

Det hade den inte, så vi bestämde oss för att avvakta lite.

Någon timme senare hade vinden avtagit lite så vi bestämde oss för att pröva i alla fall.

När vi lämnade viken fick vi följe av sjögräs.

Oavsett åt vilket vi än girade så följde gräset efter.

Det visade sig senare vara s.k. följe-tång...............

Vi svängde ut ur viken och vi visste att det skulle bli skumpigt några timmar i början, men va fan, detta var ju löjligt. Det påminde lite om att segla en inoljad tvålkopp i en wokpanna som åker berg och dalbana.

Den gamla Volvo Pentan orkade inte knuffa Helga i mer 2-3 knop i vinden och vågorna.

Efter en tid tänkte vi sätta storseglet för att få lite stadga på tvålkoppen, men då hade storfallet trasslat in sig runt masten och förseglet hade åka jammat. Det var inte läge att skicka upp någon på däck så vi fortsatte för motor ett tag till.

Till slut beslöt Kapten Kalsong själv att det var dags att lösa problemen.

Vig som en cortisonsvullen Fred Astaire tog jag mig fram till masten, och efter 4 bugg utan cola med Helga så fick jag loss fallet. Förseglet löste jag av bara farten.

Upp med seglen och livet ombord blev med ens mycket trevligare.

Vi loggade mellan 5-6 knop i fem timmar drygt, med revat storsegel och damtrosan på förstaget.

Mot slutet avtog vinden och vi gick åter för motor. Totalt 10 timmar på havet och vi tillryggalade ca 40 distans.

Nu ligger vi i Nävekvarn, Bråviken och hällregn väntas imorgon.

Vi får se vart vi tar vägen, men vi måste i alla fall bunkra mat.

Helst diesel också.